Jag var 14 år.
Det här var en minnesbild jag trodde jag förträngt.
Det stämmer visst att tiden inte läker alla sår.

14 år gammal och jag minns det än. Jag ser det glasklart för mig själv. Blodet har fortfarande samma färg, jag minns exakt hur jag sparkade av mig skorna när jag kom in och hur jag fick bära personen till dennes säng. Jag minns vad personen hade för sängkläder, vad personen själv hade för kläder. Jag minns allt precis som om det hände nu, rakt framför mina ögon.

Och det är hemskt.
Vad i helvete hade jag för uppväxt egentligen?

Anledningen till att jag får tummen ur & skriver är för att jag tog körkortet igår Och det känns grymt jävla bra!
Körde bil i princip hela dagen igår, sista rutten tog jag så jag var hemma kring 03-tiden (fylle-chaufför), och det var grymt skönt att få köra utan gröna skylten eller utan vetskapen att om jag failar är det Niclas som får ta smällen! ;d

Har dock ett flertal personer att tacka för att jag tagit mig så långt till att jag fått körkortet.
Framförallt vill jag tacka Niclas & Elin för att de varit mina handledare och övningskört med mig! Utan er två hade jag aldrig lyckats med att ta kortet! Så stort tack!
Sedan ska Mor min ha ett stort tack för att hon lånat ut sin bil till min övningskörning (innan jag började köra med Niclas bil).
Roger ska ha ett stort tack för att han skjutsade mig till & från halkbanan i (jävla) Hörnefors!
Micke, Kenneth, Marie, Patrik & Pappa ska också ha stora tack för stödet ni gett mig!

Nåja, nog om det ^^
Livet flyter på bra som fan just nu faktiskt, för bara någon dag sedan fick jag ett längre vikariat på jobbet, så jobbar 75% dag till sista Maj i år, känns oerhört bra! Inte bara ur penga-perspektiv utan även för erfarenheten jag kommer få! Man lär så länge man lever!

Men allt är tyvärr inte guld & gröna skogar.. Jag & Catta har bestämt oss för att gå skilda vägar.. Fortsätta som vänner ett tag framöver iallafall och se var det leder. Det är oerhört tungt men hon ska ändå ha ett stort tack för att hon tar sig tid att lyssna samt hjälpa mig när jag har problem, när jag mår dåligt och dylikt. Vet inte vad jag hade gjort utan henne.. Vill inte ens tänka tanken..
Även om det nu är som det är mellan oss älskade Catta, så ska du veta att du alltid kommer ha en helt egen plats i mitt hjärta och jag hoppas verkligen att vi, även om vi inte blir tillsammans igen, fortsätter som väldigt bra vänner livet ut! Jag kommer göra allt i min makt för att det ska bli så! Jag lovar!

Nåja, nu måste jag hoppa in i duschen och fixa käk, sen jobba!
Ha det bra allihop där ute, och jag ska försöka blogga lite lite oftare!

/ Uffe

Ibland måste saker gå sönder för att något bättre ska få plats.. Tyvärr..

Sist jag uppdaterade var i November. Kan komma med någon undanflykt som vanligt, nu har jag massvis, men det beror även mycket på att jag inte orkat. Less på att spy galla i bloggen, känns som nätet blivit min psykolog och då kan det gå åt helvete.

Nåja. Vad har hänt sen sist? Jag övningskör som en dåre, snart dags för både uppkörning & teori. Jag blev färdig Undersköterska i December. Jag jobbar som fan. Operationssåren har väl läkt på helt okej. Får ont lite då och då, men inget jag inte kan hantera.
Det är annat psykiskt.

Ibland har man tyngre dagar, och nätter, det som skiljer det hela åt är hur man handskas med dessa. Jag ska väl inte påstå att jag varit duktig på att hantera mitt mående förr, och självklart så hjälper psykiatrin & psykologin som jag läst, men när man ska se sig själv ur ett annat perspektiv blir det svårt. Tror inte jag har den självdistans som krävs.
Vad kan det då vara som tynger mig? Ja säg det. Hade jag själv vetat hade jag berättat, men ibland så blir det bara ett mörker som omsluter mig. Det är kaos i mitt liv just nu.
Allting kommer som på en och samma gång. Bara kraschar in i mig och jag splittras, i tusen och åter tusen bitar..

Tror pengar tynger mycket. Med tanke på operationen i November så kunde jag knappt jobba och därför fick jag dålig lön (for och jobbade innan sjukskrivningen var över, annars hade jag inte haft en krona i December).
Det som tynger mig mest är att vissa av mina nära och kära behöver pengar till låns. Och det suger att jag inte kan låna ut åt dem med tanke på alla gånger dem lånat ut åt mig… Det suger att jag inte kan hålla det jag lovar.. Att ge det jag lovat att jag ska ge, att erbjuda det jag borde kunna erbjuda…
Känns bara enerverande och jag gräver ner mig. Dock inget jag visar utåt. Varför? Jo för att sådan har jag alltid varit. Har alltid grävt ner mig i min ensamhet, grävt gropen djupare och verkligen verkligen bett att någon ska få mig att sluta. Och det slutade, under ett tag, sen blev det kaos.

Aja. Ska sluta spy nu
Rubriken lyder Summa Summarum, hade tänkt summera 2011 som sprang ifrån oss, det blir dock en kort version av det hela.

Det tog slut mellan mig & C ett tag i slutet av året, något som verkligen krossade oss båda, men vi hittade tillbaka igen. Nu är det ganska länge sedan det inträffade men vi får hoppas att vi inte behöver genomlida den skiten igen!  Inte såsom det var, inte igen..!

Nu är jag utbildad Undersköterska och jag jobbar på som fan åt kommunen. Bra betalt gentemot landstinget, men inte riktigt det jag söker efter för tillfället. Jag vet inte om jag kommer tacka ja om jag blir erbjuden en fast tjänst eller om jag ska söka till landstinget. Only time will tell.

Jag har övningskört i princip hela 2011, finns inte så mycket mer att skriva. Snart har jag förhoppningsvis kortet, då blir det att införskaffa sig en bil och sedan ha friheten att kunna åka var jag vill när jag vill.

Älskade syster (med dåvarande) pojkvän flyttade tillbaka till Umeå. Tyvärr så höll det inte såsom både dem, och vi andra, hade hoppats, så snart flyttar N tillbaka till Gbg.. Oerhört tråkigt tycker jag då vi kommit varandra allt närmre sedan de flyttade hit, inte bara pga. övningskörningen utan även för att vi haft mer tid att prata och dylikt. Vi har funnits där för varandra när vi båda behövt prata, och jag tror att det är största anledningen till att bandet mellan oss stärkts. Det är oerhört tråkigt, men det är bara han som kan se vad som blir bäst för honom, och då ska han utgå från detta i sitt val, just därför ska jag inte haka upp mig för mycket på det. Han kommer dock vara oerhört saknad.

Vad mer.. Jag var tomte i år igen. En riktigt skum tomte. Med kudden hängandes utanför tomterocken (thx for the notice guys!). Verkar dock inte som Super-H märkte utav det, eller så gjorde han det men var så betuttad i sina julklappar att han inte tänkte på det.

Mina 2 älskade brorsöner, mina solstrålar, mitt syre. De har verkligen växt under 2011, båda pratar på, båda springer omkring och båda älskar att slå farbror Uffe med hink &/eller spade när han sover efter att ha jobbat natt
De förgyller verkligen mina dagar när jag har orken att släpa mig ut ur rummet när dem är här! (Bättre på det nu än förr).
Vettefan vad jag hade gjort utan dessa små bustomtar, men en sak är säker & det är att dom alltid får mig att le!

Hmm.. Finns väl inget mer under 2011 än det jag nu skrivit som varit extra-ordinärt. Annars har året gått i bergodalbana, vissa dagar har varit bättre än andra, vissa nätter har varit bättre än andra. Svårare än så är det inte.

Nu kära vänner, nu måste jag försöka sova. Måste vända tillbaka dygnet eftersom jag jobbar dag i helgen. Jag ska inte sluta med “Jag kommer uppdatera oftare”, för då ljuger jag bara. Däremot kan jag sluta med: Jag uppdaterar så snart ork & improvisation finns!” De ni!

God Natt & God fortsättning!

/ Uffe

Vad ska man göra när hjärtat säger en sak & hjärnan en helt annan? När man inte bara kan lyssna på hjärtat då det inte kommer bli som man vill i längden?
Vad ska man göra när man inte vill såra en person, men inte har något val i slutändan?
Vad ska man göra när alternativen börjar sina och du snart står där, helt blottad och inte har en jävla aning om hur resan dit kunde gå så fort..?
Jag måste ta itu med det här. Hur ont & hur jobbigt det än är. Så är det bara. 

Imorgon ska jag till tandläkaren, bara jag tar mig upp. Jag ligger även efter med sex skolarbeten i skolan. Ligger efter med ett prov och imorgon börjar jag nästa kurs.
Allting krockar och det känns fan som att jag snart går in i väggen.. Börjar fan ångra att jag genomgick den där jävla operationen alltså..

Men det allra jobbigaste är att jag inte vet vad jag vill längre.. Jag försöker blicka framåt men det går inte, jag har inte samma ambitioner, drömmar och jag känner inte samma hopp för framtiden längre.. Jag hoppas verkligen att det bara är en period..
Orkar fan inte. Blir så less och frustrerad på mig själv.. Hur svårt kan det lixom vara att fixa det här helvetet?! Andra har klarat det före mig så varför i helvetet klarar inte jag det..?
Dum fråga. Jag kan redan svaret. Jag är hopplös..

Stanna livet, jag vill hoppa av.

Postat från WordPress för Android.

Hur står det till?
Här är det väl funktionsdugligt. Gillar inte nattens mörker & tystnad. Och som vanligt kan jag inte sova. Efter ett tag ger man som upp och låter allt flyta på.
Inte är det mycket som händer i mitt liv just nu, har skolarbete som jag sakta halkar efter med.. Ska snart opereras vilket innebär att jag går och nojjar över det.. Sömnlösheten gör mig till en riktig idiot som inte tänker klart..
Att ta piller för att sova är uteslutet. Been there done that, hopefully never again.

Annars?
Övningskör som en dåre så jag någonsin kan ta kortet och typ åka långt härifrån (= Iaf för ett tag.
Annars så finns det väl inte så mycket mer positivt att skriva om gällande mitt liv right now.. Tragiskt men sant..
Håller verkligen fast vid de få solstrålar jag har, och det kan vara irriterande för mina nära & kära, för detta ber jag om ursäkt..

Haha, shit, är fan hyfsat emo nu, men ah, det får ni genomlida.
Har mycket tankar gällande mig & C också.. Så mycket velande men ändå så mycket kärlek..
Ofattbart att man idag står där man står.. Tänker jag tillbaka bara 5-6 månader så hade jag aldrig kunnat tro att jag skulle må som jag idag gör.. Att jag skulle stå och skrapa grus med fötterna & ha nedslående blick..
Att jag skulle gå och vänta på något som vissa nätter, som denna, känns som ofattbart, men ändå oundvikligt.. Att jag skulle ha två förlovningsringar hängandes i min halskedja..
Ger tappra försök till att hålla skenet uppe & lågan vid liv och det verkar funka, men som sagt, nattetid så finns det som ingen/inget att hålla skenet & lågan uppe för..
Så istället sitter jag och bölar på bloggen Awesome. Not.

Trodde verkligen att det skulle förändras när man läst de kurser man har, när man har den erfarenhet man har.
Men det verkar som att det aldrig förändras?
Kanske är man dömd till att må som man mår, även om man gör sitt bästa för att må på ett annat sätt..?

Förlåt för alla gånger jag satte mig över dig,
Det måste haft nåt och göra med att jag visste jag behövde dig,
Och jag har aldrig vart bekväm i att behöva nån,
Man lär av sina misstag som jag aldrig kommer göra om ..

It’s a dark time for Woozy.
Hopefully the sun will shine over me again.

Förlåt för att jag aldrig riktigt tog in dig i mitt liv
Att jag höll dig utanför så mycket var sån fittstil
Förstog det inte då för jag var alltid ditt allt
Det måste ha känts som med öppna sår fallit i salt
Förlåt för att jag aldrig lät dig göra nåt på ditt sätt
Och att det alltid var så jävla viktigt att jag fick rätt
Vet inte varför men det jag vet är att mitt sätt var fel
Och det gör mig ont att veta att det är försent och rätta det
Förlåt för alla gånger jag satte mig över dig
Det måste haft nåt och göra med att jag visste jag behövde dig
Och jag har aldrig vart bekväm i att behöva nån
Man lär av sina misstag som jag aldrig kommer göra om
Förlåt för att jag gjorde dig osäker på dig själv
Jag vet jag kunde va en riktig horjävel vissa kvällar
Anmärkte på allt du gjorde sa det var fel
Men ångesten över detta är nåt jag nu får leva med (Förlåt)

Refräng (Dirty D)

Det är inte lätt att vara två
Så mycket som man bör förstå
Jag vill alltid göra rätt
Men kommer aldrig bli perfekt
All den frustration du tog
Och bara log medans vi dog
Jag fattar nu hur svårt det var
Förlåt för allt ont som jag sa

Vers 2 (Danish)

Förlåt för alla gånger då jag flippa ur för inget alls
Med is i blicken pusha tills du hade gråten i din hals
Fick dig och gråta men torkade dina tårar
Det är så sjukt jag fattar inte hur du orkade så länge
Förlåt för att allt alltid var på mina villkor
Att jag bestämde allt hur saker och ting skulle tillgå
Idag förstår jag vet hur det måste känts
Att jag kunde göra vad jag ville utan konsekvens
Förlåt för att jag inte lät dig känna dig hemma här
Vill ge en vettig anledning men kommer inte på ett enda skäl
Jag vill förklara nu men vet inte hur
Det är nåt jag tänker på dagligen men det ser inte du nu
Förlåt för det där med väggdekorationen
Betedde mig verkligen som ett jävla ägg och jag borde
Bara ha låtit dig fixa såg ju hur mycket det betydde för dig
Var så jävla dum i huvet bry sig om sån böggrej

Refräng (Dirty D)

Vers 3 (Danish)

Förlåt för den där kvällen i Halmstad när vi låg
Och skulle sova fattar inte hur jag kunde säga så
Vill döda mig själv när jag tänker på det
Och att jag sen blev lack får mig och vilja dränka mig mer
Förlåt för att jag alltid blev lack
Och att när jag tog beslut så var det aldrig nåt snack
Jag skulle ha lyssnat på dig inte tystat ner dig
Fattat vad som var rätt och bara kyssa min tjej
Förlåt för att jag alltid gav sken av att jag sket i
När jag alltid innerst inne drömde om att stå bredvid
Dig i en kyrka iklädd en klänning som är helvit
Svara ja på frågan känna tillvaron bli felfri
Förlåt för allt alla tårar jag fått dig och fälla
Tro mig om jag kunde skulle jag stoppa tillbaka dem
Men om jag ska lova dig nåt för och ställa
Missförstånd till rätta så våra stunder jag saknar dem

Refräng (Dirty D)

Haha, vad det var länge sen! Undra varför

Så, vad har hänt? Har två pass kvar av sommar-vikariatet, sen bestämmer jag själv när jag vill jobba! Sköönt!
Sommaren har gått hyfsat bra, dock jobbat alldeles för mycket, 89% natt är Ingenting som jag någonsin ger mig på igen! Är säkert uppe i 92% med tanke på hur många extrapass jag tagit, men löningen gör det värt det! Förhoppningsvis har jag körkortet inom några månader!

Ännu en del av rubriken avslöjar något inför operation.
Som de flesta vet så ska jag in på OP gällande min käke, har nu fått en preliminär tid, 8 November i år. 2 Månader kvar.
Och jag måste medge att det vred till sig i magen på mig när dom ringde idag, är hyfsat orolig. Tänk om nåt går åt helvete och käkarna aldrig blir bra? Eller om de helt plötsligt bara “Nej, du kan inte opereras pga det och det”..
Alldeles för många tankar, men wth, bara ta dagen som den kommer..

Imorgon ska jag till Maries katter på fm, under em ska jag till optikern och på kvällen går jag på ett nytt pass. Kanske blir att käka med KeFor på stan oxå, nice nice!

Och i slutet av nästa vecka börjar skolan, kan inte påstå att jag längtar eftersom jag knappt fått någon ledighet, men nu är det 4 månader kvar, sedan är jag utbildad uska! Längtar som faan!

Nåja, nu ska jag dricka upp min öl och sen ska jag gå i säng, alltid gott med en sluring bira på kvällskvisten!
Ha det bra alla där ute!

// Uffe

Är frustrerad. Över vad kanske ni tänker, det komiska är att jag är frustrerad över att jag inte kan sova, och nu kan jag inte sova för att jag är, just det, frustrerad..

Ond jävla cirkel. Fyfan.

Men nu ska jag sova. Försöka iaf.
God natt!

Btw, skrev från min älskade telefon, därför det blev ett så “långt” inlägg

Hur som, vad har hänt? Mycket faktiskt ;p Fixade alla kurser den här terminen också, fick t.o.m VG på Sjukvården och det sägs att läraren är hård med betygen! Känns riktigt bra!
Nästa Onsdag börjar jag jobba natt, ska bli skönt att jobba nätter faktiskt, skönare att tjäna pengar på att ändå inte kunna sova ;p

Vad mer..
Min underbara älskling tog studenten idag! Grattis!! Just nu är hon ute och storfirar =))

Hmm.. Mycket som hänt som vanligt men som vanligt så rinner allt bara av en när man väl sitter och ska skriva ;p Jag bjöd morsan på en ny dator också, hennes höll på att kapsejsa, luktade bränd elektronik lite då och då, kändes som att det säkraste var att fixa en ny och hon verkar då vara nöjd

En annan oerhört trevlig nyhet är att Marie och Niclas flyttar till Umeå i Augusti! Känns riktigt skönt! Då är det bara Micke kvar så är vi fullständiga igen, få försöka övertyga han om att Umeå är bättre än Helsingborg (Fast jag själv hade bott i H-borg om jag fick välja ;p).

Hmm.. Har köpt en ny mobil också, en Samsung Galaxy S II, nu när förkärleken har släppt så ska jag snart släppa en recension åt er. Såhär långt är jag relativt nöjd, men som alltid så hade den kunnat förbättras.

Idag har jag och Catta varit förlovade i 7 månader, tiden går så oerhört fort! Snart har vi varit tillsammans i 2 år, känns som det var igår vi blev tillsammans och jag är lika lycklig som då!
Visst, vi har våra tjafs vilket många vet om, men samtidigt så är det inget förhållande utan tjafs och liknande, i slutändan blir relationen bara starkare
Jag älskar dig baby, av hela mitt hjärta! <3

Hugo & Casper växer så det knakar, Hugo hakar på vad man än säger och ska härma, tycker faktiskt det är skitkul Satt och sjöng på Sean Kingstons Face drop då man hör Hugo säga “ace opp”, hehe, awesome!

Vad mer.. Vi har grillat som fan hittills i sommar vilket är sweet! Tidigare somrar har det varit lite tomt på den fronten men nog fan tar vi ikapp det!

Nåjanåja.
Ska försöka börja uppdatera oftare! Jag lovar! Fast, jag vet inte om jag kan hålla det ;p Ska göra mitt bästa!
Imorgon blir det delegering på jobbet klockan 10:00 och efter det blir det bolaget och på kvällen går spriten in och vettet ur, kommer bli riktigt trevligt! Tänkt dra en grabbkväll och bara ha det kul =) Även jag behöver det! =)

Nåja, vi hörs!! Ha det riktigt bra!

/ Uffe